Lasse Lundberg – Ella

PLEASE NOTE
# This file is the author’s own work and represents their interpretation of the
# song.You may only use this file for private study, scholarship, or research.

Datum: 1997 09 30
Källa: Anders Torevi, torevi@swipnet.se
Objekt: Från Musikkasetten ”Fjällbacka Skärgård” där låtskrivaren kåserar och sjunger eget material samt LP´n ”Man hade smyckat en brygga” där Claes Olsson sjunger Lasses låtar. Trevlig historia där allt för många f.d. båtägare känner igen sig.

Ella.

Text & Musik: Lasse Lundberg

Ja jag blev kär i en gamal snipa från Bovallstrand, den kosta nästan två tusen kronor och stod på land.
Jag inspekterade i april och nästa månad så slog jag till, han hade mast utav sprucken gran och såg ut som fan.

Så fort som vädret var någotlunda så stack jag dit, och sopa däcket och skrapa kölen och sopa skit. Ni skulle se´na så grann hon blev fast hela kölen var lite skev, jag spika plåt över varje nåt på min gamle båt.

Var enda fiskare stod och smålog när jag gick ann, och men på att hon borde helst stanna kvar på land. Men vem kan lystna på sådant där när man är sjövild och hopplöst kär, och solen sken på varenda sten uti Bohuslän.

Men så kom dagen jag skulle få mina mödors lön, då skulle Ella som snipan hette gå ner i sjön. och kranen svängde över kajen ut och satte i henne resolut, jag stod på stranden och bara njöt över att hon flöt.

Och när jag tänker tillbaks på sommaren blir jag varm, utav allt pumpande fick jag muskelvärk uti min arm. Men vad gör det om man blir kall och våt, när man får segla på egen båt, och lägga till med nå´n liten mö vid nå´n liten ö.

S O L O

Men så kom dagen jag mins med så mycket sorg, jag skulle segla min gamla Ella till Göteborg. Och vinden lekte helt lätt från nord och det var härligt att va omborb, och klockan var nästan kvart i tre men då hände det.

Jag låg och slörade mot norra loppet på Kyrkesund, det var augusti och solen lyste så stor och rund. Då fick jag se till min stora skräck, att hela båtjäkeln sprungit läck, och jag fick sätta henne på grund uti Kyrkesund.

Adjöss med Ella och jag fick själv vada uti land, med mina sjökort och våta kläder uti min hand. men när jag kom uppå bergets topp stack bara masten på Ella opp Jag grät en stund och så tog jag bussen till Stenungsund.