Åke Falck

1925 – 1974

Åke Falck är känd som en mångsidig och färgstark radio- och TV-man, filmregissör och skådespelare med släktrötter i Fjällbacka. Han var regissör på Göteborgs stadsteater 1955-60 men ägnade sin mesta tid åt TV. Underhållningsprogrammet Kaskad fick pris i Montreux 1962.
1974 gjorde Falck en stor scenuppsättning av musikalen ”Annie get your gun” i Göteborg.

Sommaren 1972 spelade han in ”Ett köpmanshus i skärgården” efter Emilie Flygare-Carléns roman, där Olle Matsson skrivit manus och Åke själv spelade köpman Moss. Centrum för inspelningen var Stora Hotellet och utomhusscenerna togs på Florö. Många fjällbackabor fick göra statistroller (se F-Bladet nr 33). I början av 1973 sändes filmen i sex avsnitt.

Åke Falcks minnen, kåserier och berättelser har getts ut postumt 1977 i urval av Peter Falck med titeln ”Ett barn av Bohuslän”, där bokens senare del består av kåserier där ofta Fjällbacka är miljö. I nr 81 hade F-Bladet kåseriet Badhusnock. I förordet skriver Jörgen Cederberg att Åke Falck blev en av de tongivande i 40-talist-generationen ”som bröt mot konventioner, vågade sig på auktoriteter, gick ut i brännbara ämnen och tillät sig vara respektlös mot myndigheter och överhet”. Att våga ifrågasätta blev angeläget i radion. Samtidigt blev det genuint mänskliga tvärs över alla åldrar och samhällsklasser viktigt på ett nytt sätt. Hans styrka var att ”upptäcka det välkända igen”.

Nog är Falck respektlös även i sina historier från våra trakter. En bit heter ”Hur Hitler skrämdes bort från Västkusten” där ”Vår beredskap är god” blir avslöjat.
I den långa skrönan ”Den förlorade sonens återkomst” skildras brev och telefonsamtal från emigrerade. Bud från telegrafstationen som kallades ”suckarnas borg” betydde ofta olycka, men ibland telefon från Hamburg. Mödrar och fäder kallades då dit: ”Där satt de och väntade i fyra-fem timmar på att en sk underrättning skulle tränga igenom till den utreste, vars stämma för var gång blev dem alltmer främmande. Därefter vacklade de tårögda ut med svartmods taggar i hjärtat”.

En berättelse heter ”Stormen vid lilla Inneskär”. Han menar förstås Lilla Enerskär. De flesta namn är nämligen lätt maskerade. Här skildras en storm så: ”Det ryker fram över Sälö och tar med sig ett torrdass i sjön. Ute på Trutö tar den garn i en ställning och för dem in mot Seghult och river dem i bitar. Hos bagarn tar den tag i ett partegelpannor och vräker dem i backen med ett brak. En katta far ända in i väggen vid ett spannmålsnederlag”.

Artikeln skriven av Inger Rudberg 2000